Det har under en tid varit ett faktum att europeisk ekonomi halkar efter både Kina och USA. Tyskland, som fortfarande är Europas stora industritekniska motor, brottas med stora problem kopplat till den bristande energitillgången. Denna är i sin tur en följd av stoppet för rysk gasleverans genom sabotaget av Nord Stream. Ett sabotage som har gynnat USA som därigenom tagit över leverans av gas till Europa. Den kommer i nedkyld flytande form med båt till ett mycket högt pris. Det står också klart att Europa i och med kriget i Ukraina hamnat i kläm där vi å ena sidan avtvingas lojalitet mot USA, samtidigt som denna lojalitet sätter oss i en besvärlig sits i förhållande till Ryssland och Kina.
I och med Trumps tillträde sker en hel del fundamentala kursändringar i allt från klimatarbete till woke-ideologi. De globala amerikanska bankerna har hakat på och lämnar klimatsamarbetet och ESG-agendan som krävde jämställdhet, mångfald och representation av sexuella läggningar i bolagens styrelser.
Kursändringarna leder till koordinater som ligger på helt andra platser än de som ledarna i Europa har sett framför sig, samma ledare som nyligen implementerade det klåfingriga direktivet om könskvotering av styrelser i bolag med fler än 250 anställda, helt i strid med allt vad meritokrati heter.
Trump har bland annat sagt att inte ett enda vindkraftverk kommer byggas i USA under hans presidentperiod. Fokus i energiförsörjningen kommer istället ligga på olja och gas. ”Frack frack frack, drill drill drill”. Detta budskap har blixtsnabbt hörsammats av världens ledande investment-fonder som gjort sorti som finansiärer av Den Gröna Omställningen, med dalande värde hos berörda företag. Det har dock inte hörsammats alls på samma sätt i Europa, där allt från våra högsta ledare till minsta pensionsfond fortfarande ser klimatarbetet som högsta prioritet att arbeta med och investera i.
Denna Europas tondövhet kommer att stå oss dyrt och löper som en röd tråd genom ett antal viktiga områden. Vi riskerar att missa tåget och försätta Europa i en position som är hopplöst efter. När USA lämnar Parisavtalet och inte längre prioriterar klimatfrågan så måste vi följa efter. I handling bortser länder som Kina och Indien fullständigt från den sedan länge, vilket gör det helt meningslöst för EU att bry sig om frågan. EU:s koldioxidutsläpp blir närmast obetydliga i sammanhanget och saknar betydelse för klimatet på jorden. Det hjälper inte att vi späker oss och ingen kommer tacka oss.
Apropå att missa tåget har Trump med tilltagande emfas aviserat att USA på ett eller annat sätt kommer ta ett grepp om Grönland och dess tillgångar för egna intressen. Grönland, som under lång tid tillhört EU-landet Danmark, utreder sätt att exploatera sina naturtillgångar i form av viktiga mineraler och jordartsmetaller. Man vill på så sätt attrahera investerare som är villiga att satsa på utvinningen. Kina har jobbat strategiskt med Grönland i åratal och har idag ett försprång. Varför har inte våra ledare i Europa intresserat sig för Grönland? Kort och gott, vi behöver ledare som steppar upp och tar ansvar för Europa. Som i fallet Grönland inte bara tittar på när USA och Kina tar för sig. När USA säger ”USA first” så måste Europas ledare tänka och säga ”Europa först”.
Om man zoomar ut lite och betraktar Europa objektivt, ser man en kontinent som halkar efter ekonomiskt och som har ledare som försätter medlemsländer i direkt konfrontation med Ryssland samtidigt som man skänker bort stora delar av sina vapenförråd till Ukraina. Ett Europa vars industri slås sönder av höga energipriser på grund av att kärnkraft avvecklats och gasledningar förstörts. Ett Europa som släppt in miljontals människor från MENA, med allt vad det innebär. Man ser också yttrandefrihetens kräftgång i Storbritannien och överstatliga EU-organ som vill skärpa censuren i EU. Det är uppenbart att stora förändringar och helt nya sätt att tänka måste till.
USA tänker främst på sig självt nu och nu måste vi i EU också göra det. Backa tillbaka våra åtaganden i Ukraina annat än för rent humanitär hjälp. Sluta köpa mycket dyr gas från USA och söka överenskommelse med Ryssland om att öppna den återstående fjärde ledningen i Nord Stream. Priserna på energi behöver komma ner på en rimlig nivå så att Tysklands industri kan komma igång igen och inte lockas till USA. EU borde omgående föra en grundlig diskussion kring sanktionerna mot rysk gas och olja. Självklart borde Tyskland i den mån det är möjligt skyndsamt återstarta sina kärnkraftverk igen, vilket också skulle gynna Sverige.
Europas länder har en stor potential som i dagsläget kvävs av bristande ledarskap och idiotiska beslut fattade i Bryssel. Beslut fattade av odugliga ledare i EU, vars inkompetens nu ställs på sin spets i och med Trumps tillträde som president i USA. Europa måste steppa upp!
Mikael Willgert
Chefredaktör
