Diskussionen om USA:s plötsliga anspråk på Grönland påminner om Ukrainakonflikten och de ryskspråkiga delar som bröt sig ur för att tillhöra Ryssland. Hur ska Donald Trump egentligen komma över Grönland. Genom en liknande folkomröstning?
Det är i Swebbtvs Omvärldsanalys som Mikael Willert och Lars Bern bland annat diskuterar USA:s och Donald Trumps anspråk på Grönland.
Enligt Bern handlar det här inte alls om ”säkerhet”. USA har redan militärbas på Grönland.
Det handlar om Grönlands naturtillgångar.
– Vad det handlar om är råvaror, säger Lars Bern i Swebbtv. Återigen, man ska fråga sig, vem är det som tjänar något på att saker och ting händer?
– Här har vi då den amerikanska oligarkin som gärna lägger beslag på Grönland, för att exploatera de naturresurser man kommer åt. Det finns naturligtvis enorma naturresurser under inlandsisen, den kommer de ju inte in under om den inte smälter, vilket jag inte tror den kommer göra inom överskådlig tid. Däremot i kustområdena finns det ju möjlighet att utvinna väldigt mycket intressanta naturresurser. Metaller, säkert olja i stora mängder, det finns sannolikt jordartsmetaller att utvinna. Och det är det man är ute efter.
Enligt DN är Grönlands naturtillgångar värda över 28 biljoner kronor, däribland jordartsmetaller.
Lars Bern skulle inte bli förvånad om Trump lyckas. Grönlands cirka 60.000 invånare ”har ju ingen glädje av att vara en dansk koloni”, säger han.
USA skulle bara kunna köpa dem alla.
Mikael Willgert påpekar att detta påminner om Ukraina, där den östra delen av befolkningen röstade för att tillhöra Ryssland.
– Om Grönlands befolkning säger de vill tillhöra USA, hur ska man då förhålla sig?, säger Willgert.
– Kommer man fram till att man ska ha en folkomröstning, kommer ju amerikanerna se till att den går deras väg, säger Lars Bern.
Vidare tror Bern att det hela kan leda till en ”jättestor förtroendekonflikt mellan EU och USA”.
Se även del två:
