Vindkraften driver upp elpriserna. Detta eftersom de orsakar många kostnader senare i systemet, förklarar Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, i Swebbtvs Fjärde Statsmakten. På några år har balanskostnaderna i Sverige ökat från en miljard kronor till cirka 20 miljarder. För dessa pengar hade man i stället kunde bygga kärnkraft. Det hade räckt med två, tre stora kärnkraftverk för att skrota den svenska vindkraftsindustrin.
Tyskland och Danmark har länge haft EU:s dyraste elpriser. Och det kan vara stora skillnader i priset mellan olika länder.
Hur kommer det sig?
Det beror på att länderna har olika blandning i sin energi, förklarar kärnfysikprofessor Jan Blomgren i Swebbtv.
– Danmark och Tyskland har ju legat högst i 20 år nu i elpriser i Europa och det är de länder som satsats hårdast på vindkraft, säger han. Vindkraft driver upp priserna.
Så det är alltså vindkraften som ligger till grund för ländernas höga elpriser.
– Det är den viktigaste kostnadsdrivaren.
Varför är det så?
– Det är helheten. Själva vindkraftverken, att bygga dem, är inte en jättehög kostnad i sig, förklarar Jan Blomgren i Swebbtv. Men sen orsakar de väldigt många andra kostnader senare i systemet, det vill säga i elnätet. Och att balansera upp elnätet på grund av att vindkraftsproduktionen varierar väldigt mycket kostar stora summor.
För fem år sedan lade till exempel Svenska kraftnät en miljard kronor om året på balanstjänster. För två år sedan hade den summan ökat till sex miljarder. Och enligt Blomgrens uppgifter ska siffran ha passerat 10 miljarder i maj i år.
– Vi kanske hamnar på 20 miljarder 2023, påpekar professorn. En tjugodubbling av balanskostnaderna. Och nu är de så pass stora, så att på fyra år kan du bygga ett nytt kärnkraftverk. Och med ett nytt kärnkraftverk kan du lägga ner stora delar av vindkraften över huvud taget. För det är ju el dygnet runt året runt. Ett par, tre stora kärnkraftverk så skulle vi kunna skrota hela den svenska vindkraftsindustrin.
Och dessa kostnader gör att kundernas näträkningar ökar.
– Bara ökningen på grund av de obalanser som vindkraften ställer till med är nu alltså tiotals miljarder kronor om året. Det är inte småsummor.
Dessutom gör den kraftigt varierande elproduktionen att måste man ha mer elnät. Och det handlar om investeringar på hundratals miljarder. En stor del av nätkostnaden, men inte allt, är alltså kopplad till vindkraften.
Enligt Blomgren lider det svenska samhället av ansvarslöshet, och det syns på flera områden, som till exempel rättsväsendet. Det är alltså ett samhällsproblem, inte bara ett energiproblem.
– Vi har tappat en ansvarskultur i landet, säger han. Ingen är längre ansvarig för nånting. Och då kan saker och ting börja erodera över tid.
Se hela programmet:
