Hovrätten för Västra Sverige dömer nu journalisten Joakim Lamotte för sju fall av grovt förtal av Näthatsgranskaren . ”Hovrätten har bedömt att brotten har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff, men att påföljden ska stanna vid villkorlig dom och dagsböter”, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Skadeståndet höljs från 20.000 kronor till 40.000 kronor, rapporterar Dagens Juridik. Men på Facebook skriver Lamotte att detta totalt kommer kosta honom runt en halv miljon kronor.
Under måndagen kom hovrättsdomen mot journalisten Joakim Lamotte, som i ett enskilt åtal stämts för grovt förtal av en frontfigur i Näthatsgranskaren.
Lamotte dömdes av tingsrätten i december 2022, och nu döms han alltså även i hovrätten, som gör en delvis annorlunda bedömning.
Hovrätten bedömer att sju av de åtta publiceringar som Lamotte gjort mellan oktober 2018-april 2021 innehållit uppgifter som ska ses som förtal. Han frikänns alltså från en av åtalspunkterna.
Enligt rätten har det som publicerats inte varit försvarligt. Om uppgifter, som i och för sig är förtal, samtidigt är försvarliga ska personen nämligen inte dömas för brott, förklarar domstolen.
”Målsäganden har visserligen i viss utsträckning kommit att bli en offentlig person genom sitt arbete med en förening som arbetar mot näthat, men uppgifterna om målsäganden har inte haft något tydligt samband med föreningens verksamhet. Det har varit fråga om återkommande uppgifter av allvarligt slag som publicerats tillsammans med målsägandens namn och i vissa fall andra personuppgifter. Hovrätten har dessutom ansett att publiceringarna varit nedsättande och har sammantaget bedömt att det inte varit försvarligt att lämna uppgifterna”, skriver hovrätten i sitt pressmeddelande.
Domstolen påpekar bland annat också att målsäganden har varit lätt att identifiera och att inläggen fått stor spridning.
Hovrätten anser att straffvärdet motsvarar ett kortare fängelsestraff men låter domen stanna vid villkorlig dom och dagsböter. Man anser att skälig ersättning för kränkning är 40.000 kronor, vilket är dubbelt så mycket som tingsrätten dömde ut. Samtidigt ska Lamotte dock betala större delen av målsägandens rättegångskostnader i såväl tingsrätt som hovrätt.
Enligt Dagens Juridik handlar det om kostnader på cirka 295.000 kronor. Men Joakim Lamotte säger själv att slutnotan är betydligt högre, ”runt en halv miljon kronor”, skriver journalisten på sin Facebook och menar att lagen borde göras om. Lamotte hävdar att rätten förbjudit honom att presentera så kallad ”sanningsbevisning”.
I ett dokument på Åklagarmyndighetens hemsida, gällande rättslig vägledning vid förtal, förklaras det att straffansvaret för förtal gäller ”i princip oberoende av om den spridda uppgiften är sann eller inte. Huvudregeln är att någon sanningsbevisning inte ska föras. Bara i de fall det fanns en skyldighet att uttala sig eller om det var försvarligt att lämna en viss uppgift blir det, enligt förarbeten och doktrin, aktuellt att föra sådan bevisning. Bevisbördan för att en uppgift är sann, eller att den som lämnade uppgiften hade skälig grund för den, ligger på den som är misstänkt.”
”Det enda positiva är att föreningen Näthatsgranskaren, efter mina granskningar, blivit av med alla miljontals kronor i statliga bidrag och tvingats lägga ner sin verksamhet. Totalt kommer detta kosta mig ungefär 450 000 kronor med böter, skadestånd, rättegångskostnader och egna kostnader för juridisk rådgivning”, skriver Lamotte på Facebook.
I januari 2023 meddelade Näthatsgranskaren på sin hemsida att man kommer ”lägga ner föreningen i sin nuvarande form”. ”Vi tackar alla som stött oss de senaste åren inte minst våra huvudsponsorer. Vi har inte haft några kontinuerliga sponsorer under 2022 eller 2023”, förklarade man vidare.
